Hej!
Idag hade jag planen att jag skulle ut och shoppa med min storebror, vi skulle för en gångs skull göra något bara han och jag. Men när jag vaknade sket sig hela planen! Mina käkar hade svullnat upp igen, jag har gjort en käkoperation för att kunna äta och bita, och det skulle vara bra tills nu men så var inte fallet. Så jag tillbringade dagen i soffan och nu på kvällen gick jag, mamma och min mammas morbror ner till den lokala krogen vilket var trevligt. Men jag är orolig för imorgon....
Jag har varit sjukskriven sedan operationen och det är 5 veckor nu och imån ska jag tillbaks till jobb. Det gör mig orolig eftersom jag fortfarande har ont och har svullnat upp igen och kan inte äta ordentligt och så ska jag tillbaka till jobb (jag jobbar på en förskola) och ta hand om barn i över 9 timmar när jag är så trött och har ont att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Men det är problemet med dagens sjukvård, det spelar ingen roll om man har ett aktivt eller passivt jobb sjukskrivningen är lika lång ändå. Saken är den att jag tror jag hade kunnat hantera att jobba nu om jag hade suttit vid en dator hela dagen för det är inte så ansträngande men att ta hand om 20 st 2-5 åriga barn tror inte jag att jag orkar men jag måste försöka.. men men jag får se imån hur det går.
Nu ska jag sova så jag orkar imån natti natt världen!
måndag 26 december 2011
Detta är min Blogg!!
Hej!
Jag känner att jag måste förklara lite varför jag startat denna blogg, och det finns många anledningar men mestadels är det nog för att jag ibland behöver få ur mig vad jag tycker och tänker och vill få respons.
Jag är en väldigt egen människa av mig så jag har svårt att berätta allt för mina vänner, om de skulle sätta sig ner och börja prata med varandra om mig skulle de förstå att ingen av dem vet allt men att de vet en liten del av pusslet var. Sen finns det mycket som ingen av dem vet för att jag vet att de skulle tycka det var konstigt eller så skäms jag, de flesta av mina vänner har även svårt för de tillfällena som jag mår dåligt och då måste jag berätta för någon även om det blir skriftligt.
Som tillexempel denna julen som vi firade med hela släckten, jag tycker jätte bra om min släckt, men vi byter julklappar allihop och jag fick en världskarta, en badanka, en bok och 250 kr i kontanter och min syster och mina kusiner sitter och håvar in dyra packeter, då kände jag mig så bortglömd, men lyckas hålla god min. När kvällen sen börjar gå mot sitt slut kommer min mammas morbror fram till mig säger hej då och trycker 200 kr i min hand (jag är enligt alla hans syskon hans favorit) jag blir jätte glad och går och berättar för mamma och det enda hon säger är "vad trevligt men berätta det inte för nån". men nu har jag fått berätta :D
I denna blogg kommer jag även skriva en del om mitt liv som Scout och vad vi hittar på i scoutsverige för det är mitt största intresse.
Jag kommer helt enkelt skriva om mitt liv!
Tills vi höres Lilla Jag
Jag känner att jag måste förklara lite varför jag startat denna blogg, och det finns många anledningar men mestadels är det nog för att jag ibland behöver få ur mig vad jag tycker och tänker och vill få respons.
Jag är en väldigt egen människa av mig så jag har svårt att berätta allt för mina vänner, om de skulle sätta sig ner och börja prata med varandra om mig skulle de förstå att ingen av dem vet allt men att de vet en liten del av pusslet var. Sen finns det mycket som ingen av dem vet för att jag vet att de skulle tycka det var konstigt eller så skäms jag, de flesta av mina vänner har även svårt för de tillfällena som jag mår dåligt och då måste jag berätta för någon även om det blir skriftligt.
Som tillexempel denna julen som vi firade med hela släckten, jag tycker jätte bra om min släckt, men vi byter julklappar allihop och jag fick en världskarta, en badanka, en bok och 250 kr i kontanter och min syster och mina kusiner sitter och håvar in dyra packeter, då kände jag mig så bortglömd, men lyckas hålla god min. När kvällen sen börjar gå mot sitt slut kommer min mammas morbror fram till mig säger hej då och trycker 200 kr i min hand (jag är enligt alla hans syskon hans favorit) jag blir jätte glad och går och berättar för mamma och det enda hon säger är "vad trevligt men berätta det inte för nån". men nu har jag fått berätta :D
I denna blogg kommer jag även skriva en del om mitt liv som Scout och vad vi hittar på i scoutsverige för det är mitt största intresse.
Jag kommer helt enkelt skriva om mitt liv!
Tills vi höres Lilla Jag
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)